Maskiner mäts i timmar, inte i mil

En maskin som står still på en arbetsplats kan ha sitt mest lönsamma dygn. Med drifttimmar får ni ett underlag som visar när maskinen arbetar, var den arbetar och när den bara går på tomgång.

Skillnaden

Sträcka svarar inte på frågan

Ett fordon som ska följas upp i mil är ett fordon som förflyttar sig mellan uppdrag. En maskin gör tvärtom: den transporteras dit, står kvar, och arbetar på plats.

Det ger en märklig rapport om måttet är fel. Maskinen med flest timmar kan ligga sist i milstatistiken, och maskinen som stått på en kaj hela månaden ser ut att ha jobbat lika mycket som den som grävt varje dag.

Timmar är måttet som både hyresavtal, serviceintervall och timdebitering redan använder. Det är också måttet som ska stämma när fakturan ifrågasätts.

Tre nivåer

På, igång eller arbetande

Den första nivån är att maskinen har spänning. Den säger inte mycket, men den visar att någon rört den.

Den andra är att motorn går. Där hamnar både arbete och tomgång, och tomgång är ofta en större post än någon tror.

Den tredje kräver en ingång kopplad mot arbetsläge, hydraulik eller PTO. Först då går det att skilja arbete från en motor som står och går medan föraren äter lunch. Det är den nivån som gör rapporten värd något.

Service

Serviceintervall som räknar rätt

Maskinservice planeras i timmar. När timmarna kommer in automatiskt behöver ingen gå ut och läsa av räkneverket, och ingen maskin missar sitt intervall för att den stod på ett bygge i andra änden av länet.

Ni får en notis när en maskin närmar sig sitt intervall, och kan planera servicen mot när den faktiskt står stilla.

Per projekt

Timmarna kopplas till platsen

Med ett geostaket runt arbetsplatsen hamnar timmarna på rätt projekt i stället för bara på rätt maskin.

Då syns vad ett bygge faktiskt kostade i maskintid, och en timdebiterad post går att styrka med tid och plats i stället för med minne. Hur zonerna ritas står på sidan om geostaket.

Enheter

Vad som krävs i maskinen

Fältenheten är standardvalet för maskiner och släp. Den har fem ingångar och klarar utrustning som ibland saknar ström.

Proffsenheten används på större entreprenadmaskiner som rapporterar över J1939, där timmarna kan läsas ur maskinens eget system.

Vanliga frågor

Frågor om drifttimmar

Varför räcker inte körjournalen för maskiner?
En körjournal bygger på förflyttning. En grävmaskin som står på samma adress i tre veckor har kört noll mil och ändå arbetat varje dag. Det som ska mätas är tid, inte sträcka.
Skiljer ni på tomgång och arbete?
Ja, om maskinen ger oss något att läsa. Med en ingång kopplad mot arbetsläge eller hydraulik syns skillnaden mellan att motorn går och att maskinen gör något. Utan den ingången kan vi bara se att den är igång.
Stämmer timmarna med maskinens egen mätare?
Det beror på maskinen. Rapporterar den sina timmar över databussen används den siffran. Gör den inte det räknas tiden ur tändning och ingångar, och då kan den avvika något från maskinens eget räkneverk. Vi säger vilket som gäller per maskin.
Går det att se vilket projekt timmarna hör till?
Ja. Med geostaket runt arbetsplatsen kopplas tiden till en plats, och då blir timmarna per projekt i stället för per maskin.
Kom igång

Skicka maskinlistan

Vad som går att mäta beror på maskinen och på vad som finns att koppla mot. Säg vilka maskiner ni har så säger vi vilka som kan ge arbetstid och vilka som bara kan ge körtid. Ring 010-332 22 70 eller mejla hej@cartracker.se.