Praktiskt

Drivmedelskort och körjournal: så hör de ihop

Ett drivmedelskort gör det enkelt att tanka utan kvitton och utlägg, men kortet i sig säger ingenting om varför resan gjordes. Det är körjournalen som avgör om en tankning hörde till en tjänsteresa eller till privat körning. Den här guiden går igenom vilka uppgifter kortet faktiskt ger, vad som saknas, och hur transaktionerna stäms av mot körjournalen i en löpande rutin.

Av Cartrackers redaktion · Publicerad · 9 min läsning

Drivmedelskort och körjournal: så hör de ihop
Innehåll

Varför kort och körjournal hör ihop

De flesta företag med egna fordon använder i dag någon form av drivmedelskort i stället för att föraren lägger ut pengar och lämnar in kvitton i efterhand. Kortet förenklar betalningen och ger en samlad faktura, men det löser bara halva uppgiften. Bokföringen behöver veta inte bara hur mycket drivmedel som köptes, utan också om kostnaden hörde till en tjänsteresa eller till privat körning. Det svaret finns inte på kvittot eller i kortleverantörens transaktionslista, utan i körjournalen.

Så länge varje tankning går att koppla till en resa i journalen är avstämningen enkel. Problemet uppstår när kopplingen saknas: en tankning en lördag, en tankning i en annan stad än där tjänsteresorna normalt sker, eller flera tankningar samma dag som inte går att skilja åt. Utan en körjournal att stämma av mot blir den enda utvägen en uppskattning i efterhand, vilket sällan håller vid en granskning.

Problemet är inte unikt för just drivmedel. Samma gränsdragning gäller andra fordonskostnader som betalas direkt av bolaget, till exempel parkering, biltvätt eller verkstadsbesök. Drivmedel är ändå den kostnad som återkommer oftast och i störst volym, vilket gör avstämningen mellan kort och körjournal till en av de mer regelbundna rutinerna i löneadministrationen för ett företag med egna fordon.

Vad kortet visar – och vad det inte visar

Ett drivmedelskort ger normalt ett tydligt underlag per tankning: vilken station, vilket datum och klockslag, hur många liter och vilket belopp. För flera korttyper går det också att se registreringsnumret eller fordonets ID kopplat till kortet. Det är bra uppgifter, men de svarar bara på frågan var och när drivmedlet köptes, inte varför.

UppgiftFinns normalt på kortets transaktionFinns bara i körjournalen
Station, datum, klockslagJa—
Literantal och beloppJa—
Vilket fordon som tankadesOfta, om kortet är fordonsbundetAlltid, oavsett kortets typ
Vilken förare som tankadeSällan, om kortet delas av fleraJa, med förar-ID per resa
Om resan var tjänst eller privatNejJa
Vilket ärende eller vilken kund resan avsågNejJa

Skillnaden i tabellen är orsaken till att de två underlagen behöver läsas tillsammans. Kortets transaktionslista är ett bra facit för vad som faktiskt köptes, men det är körjournalen som förklarar varför. Vissa kortleverantörer låter administratören koppla ett kort till ett visst fordon (ett decentraliserat upplägg, ofta ett kort per bil), andra ger i stället ett gemensamt kort till en hel bilpark. Ett fordonsbundet kort gör avstämningen enklare, eftersom en hel variabel – vilket fordon som tankades – redan är given. Ett delat kort kräver i stället att körjournalen själv visar vilket fordon och vilken förare som var aktuell vid varje tankningstillfälle.

Risken: en oavsiktlig drivmedelsförmån

Betalar bolaget drivmedel till en bil som också används privat, utan att den privata delen hålls isär, uppstår en skattepliktig drivmedelsförmån för den som kör bilen. Till skillnad från bilförmånen värderas drivmedelsförmånen till marknadsvärdet av bränslet, inte till ett schablonbelopp, vilket gör den förhållandevis dyr att missa. Hur förmånen beräknas och vad som krävs för att undvika den går igenom i guiden om drivmedelsförmån.

Risken är sällan att någon medvetet blandar ihop tjänst och privat. Vanligare är att en tankning inför en semesterresa eller en helgutflykt hamnar på samma kort och samma faktura som övriga tjänsteresor, utan att någon lägger märke till det förrän vid en granskning. En löpande avstämning mot körjournalen fångar den typen av avvikelser medan de fortfarande går att reda ut, i stället för månader senare.

Upptäcks felet i stället av Skatteverket vid en granskning i efterhand kan det handla om flera beskattningsår på en gång, med efterbeskattning som huvudregel inom sex år från beskattningsåret och ett skattetillägg på normalt 40 procent av den undanhållna inkomstskatten eller 20 procent av annan skatt, som arbetsgivaravgifter. Det är samma regelverk som gäller vid andra fel i bilförmånsredovisningen, och det är en betydligt större kostnad än att varje månad lägga några minuter på att stämma av kortets transaktioner mot körjournalen.

Så stäms transaktionerna av mot körjournalen

Grundprincipen är enkel: varje tankning ska gå att placera mot en eller flera resor i körjournalen från samma period. Med en automatisk körjournal, där en enhet i bilen registrerar varje resa med tid, sträcka och mätarställning, blir avstämningen i praktiken en jämförelse av två tidslinjer snarare än en manuell genomgång av kvitton.

Förs körjournalen i stället för hand, på papper eller i ett kalkylark som fylls i i efterhand, blir avstämningen betydligt mer tidskrävande. Föraren behöver då komma ihåg inte bara vilka resor som gjordes, utan också i vilken ordning tankningarna skedde i förhållande till dem, flera veckor efter att det faktiskt hände. Det är samma problem som gör manuellt förda körjournaler svaga som underlag rent generellt, bara flyttat till drivmedelskostnaden i stället för till resan i sig.

  • Hämta periodens transaktioner från drivmedelskortet, normalt en kalendermånad.
  • Jämför varje tanknings tidpunkt och plats mot körjournalens resor samma dag – en tankning ska normalt ligga nära en resas start- eller slutpunkt.
  • Flagga tankningar som inte går att koppla till någon tjänsteresa, till exempel en lördag utan registrerade tjänsteresor.
  • Reda ut de flaggade tankningarna med föraren innan perioden attesteras – antingen genom att en missad tjänsteresa läggs till i efterhand, eller genom att kostnaden hanteras som en förmån eller en privat kostnad som ersätts till bolaget.

Ordningen spelar roll. Avstämningen bör ske innan löneunderlaget för perioden skickas vidare, inte efteråt. En felaktigt hanterad tankning som redan ligger i ett avslutat löneunderlag är betydligt krångligare att rätta än en som fångas samma månad.

Flera förare, ett eller flera kort

I en bilpark med poolbilar är det vanligt att flera förare delar både fordon och drivmedelskort. Det gör avstämningen svårare, eftersom transaktionslistan i sig inte säger vem som satt bakom ratten vid en viss tankning. Dispositionsrätten till en poolbil och vad den innebär för bilförmånen beskrivs i guiden om poolbilsregler; samma princip om individuell dokumentation gäller tankningarna.

Lösningen är att varje förare loggar in med ett eget förar-ID i den elektroniska körjournalen innan en resa påbörjas, så att både resan och den tankning som hör till den kan knytas till rätt person i efterhand. Utan förar-ID blir en bilpool med delat kort nästan omöjlig att stämma av korrekt, särskilt om flera förare tankar samma fordon samma vecka.

Samma lösning fungerar oavsett hur många fordon bilparken omfattar. Skillnaden är att konsekvensen av att sakna förar-ID blir större ju fler förare och fordon som delar på samma kort, eftersom antalet tankningar som riskerar att bli omöjliga att placera ökar i motsvarande takt.

I en bilpark som blandar bensin-, diesel- och elfordon tillkommer laddning som en egen transaktionstyp vid sidan av drivmedel, ofta via ett separat laddkort eller en app kopplad till samma kortleverantör. Principen för avstämningen är densamma: en laddtransaktion behöver gå att koppla till en resa i körjournalen, precis som en tankning, oavsett om laddningen sker på en allmän laddstation eller i hemmet. Vad som gäller för laddel och förmånsvärde för en elbil som förmånsbil går igenom i guiden om elbil som förmånsbil. För den löpande avstämningen räcker det att veta att laddtransaktioner ska in i samma rutin som drivmedel, inte hanteras vid sidan av den.

Räkneexempel: en tankning som inte går att koppla

Räkneexempel. Nedan används antagna siffror för att visa metoden, inte en verklig faktura. Ett drivmedelskort kopplat till en tjänstebil visar fem tankningar under en månad: 38, 42, 45, 40 och 41 liter, till 19,50 kronor per liter.

PostBeräkningBelopp
Totalt literantal under månaden38 + 42 + 45 + 40 + 41206 liter
Total kostnad för månadens fem tankningar206 × 19,50 kr4 017 kr
Den femte tankningen, en lördag utan registrerad tjänsteresa41 × 19,50 kr799,50 kr

Körjournalen för samma period visar fyra tjänsteresor som tidsmässigt stämmer mot fyra av tankningarna. Den femte tankningen, 799,50 kronor, skedde en lördag då journalen inte visar någon tjänsteresa alls. Utan avstämningen skulle hela beloppet 4 017 kronor ha bokförts som drivmedel för tjänstebilen. Med avstämningen kan de 799,50 kronorna i stället hanteras separat, antingen genom att föraren ersätter bolaget för den privata tankningen eller genom att den redovisas som en drivmedelsförmån, beroende på vad som faktiskt hänt.

Rutin för attestering och arkivering

Avstämningen blir mest pålitlig när den är en del av den vanliga månadsrutinen för löneunderlag, inte en separat kontroll som görs mer sällan. Många företag kopplar körjournalens export mot lönesystemet via en integration mot PAXml eller Fortnox, så att attesteringen av tjänsteresor och eventuella avvikande tankningar sker i samma steg som övrig löneadministration för perioden.

Både drivmedelskortets transaktionslista och körjournalen räknas som räkenskapsinformation när de används som underlag för avdrag, milersättning eller förmånsvärde, och bör sparas till och med sjunde året efter räkenskapsårets utgång, se guiden om hur länge körjournalen ska sparas. En tydlig rutin för var filerna lagras, och vem som ansvarar för att flaggade tankningar reds ut, gör arkiveringen till en formalitet snarare än ett efterarbete.

I praktiken brukar ansvaret delas i tre steg: föraren som kör resan och håller körjournalen uppdaterad, en administratör som varje månad kör avstämningen mellan kort och journal och flaggar avvikelser, samt den som attesterar löneunderlaget och har sista ordet om hur en flaggad tankning ska hanteras. Ju tydligare de tre rollerna är fördelade, desto mindre blir risken att en avvikande tankning glöms bort mellan avstämning och attestering.

Vanliga frågor

Räcker inte drivmedelskortets egna uppgifter som underlag?
Nej. Ett drivmedelskort registrerar normalt station, tidpunkt, literantal och belopp, men inte vilken resa tankningen hörde till eller om resan var tjänst eller privat. Den uppgiften finns bara i körjournalen. Utan en avstämning mellan de två går det inte att avgöra om en viss tankning avsåg en tjänsteresa eller en privat körning.
Vad händer skattemässigt om en privat tankning bokförs som tjänst?
Står bolaget för drivmedel till en resa som egentligen var privat, utan att det särskiljs, kan det räknas som en skattepliktig drivmedelsförmån för den anställda. Förmånen värderas till marknadsvärdet av drivmedlet, inte till ett schablonbelopp, vilket beskrivs närmare i guiden om drivmedelsförmån. En körjournal som visar vilka resor som var tjänst är det som gör gränsdragningen möjlig att göra löpande i stället för i efterhand.
Hur ofta bör kortets transaktioner stämmas av mot körjournalen?
Månadsvis är den vanligaste rutinen, i samband med att löneunderlag och bokföring för perioden stäms av ändå. Ju längre tid som går mellan en tankning och avstämningen, desto svårare blir det att i efterhand avgöra vilken resa den hörde till, särskilt om flera förare delar samma fordon.
Vad gäller när flera förare delar ett och samma drivmedelskort?
Då räcker det inte att se vilket kort eller vilket fordon som tankades. Varje tankning behöver gå att koppla till en förare och en resa, annars går det inte att avgöra vems körjournal som ska visa tjänsteresan och vems privata körning som eventuellt ska ersättas till bolaget. Ett förar-ID i den elektroniska körjournalen löser kopplingen automatiskt, se guiden om poolbilsregler för hur dispositionsrätten då ska dokumenteras per förare.
Hur länge ska underlaget med kortets transaktioner och körjournalen sparas?
Båda räknas som räkenskapsinformation enligt bokföringslagen när de används som underlag för drivmedelskostnader, milersättning eller förmånsvärde, och bör sparas till och med sjunde året efter räkenskapsårets utgång. Skatteverket kan efterbeskatta inom sex år från beskattningsåret, vilket gör den längre sparfristen till en säkerhetsmarginal.

Kortet registrerar köpet, journalen förklarar det

Ett drivmedelskort och en körjournal löser olika delar av samma uppgift. Kortet ger en korrekt och samlad bild av vad som köptes, var och när. Körjournalen ger svaret på varför, och det är det svaret som avgör om kostnaden är en tjänsteutgift eller något annat.

En löpande, gärna automatisk, avstämning mellan de två gör att avvikelser upptäcks och hanteras samma månad de uppstår, i stället för vid en granskning långt senare när ingen längre minns vilken resa en viss tankning hörde till.

DelaLinkedIn

Läs vidare

Tjänster som hör ihop

Kom igång

Testa på era egna fordon i 30 dagar

Enheten ingår i priset, från 99 kr per fordon och månad vid minst 25 fordon och 36 månaders avtal på Standard. Installationen tar under en minut och de första 30 dagarna kostar inget.